HJORTKÖTT - ett kött för kungar

KÖTTKVALITET

 

Hjortkött var en gång känt som ‘kött för kungar’ eftersom bara kungligheter och personer som tillhörde
hovet fick äga och jaga hjort.


Hjortköttet är kvalitetsmässigt bland det allra bästa man kan uppbringa. Fetthalten i hjortkött är låg
och hjortköttet har inget fett insprängt i musklerna. Det fett som finns har en optimal sammansättning av
”nyttiga” fetter. Det naturliga betet innehåller stor andel fleromättat fett medan spannmålsbaserade foder
har en hög halt av mättade fettsyror. Fetthalten i en tillagad hjortstek ligger på 25-33% av motsvarande
i en likadant tillagad nötstek.

 

En del allergiker som inte kan äta nötkött kan äta hjortkött (och älgkött).


Hjortköttet har ett lägre energiinnehåll (räknat i kalorier) än nöt- och fårkött.


Hjortköttet är rikt på mineraler fr.a. järn, zink och selen. Det höga järninnehållet bidrar till köttets
mörkröda färg och i engelsktalande länder kallas hjortkött för ”red meat”.


Ur folkhälsosynpunkt produceras i Sverige inget kött av bättre kvalitet än hjortkött.

Tillagningsmässigt kan också hjortkött passa väl in i alla olika delar av den svenska matlagning, såväl traditionell som mer
utländskt influerad.


Det svenska hjortkött som säljs i Sverige kommer nästan uteslutande från ungdjur ca 1½ år gamla.
Huvudsakligen är det hjortar (hankön) som slaktas. Köttet från det mindre antal äldre djur som av olika
skäl slaktas går till charkuteritillverkning.? 

 

 

SLAKT

 

Den traditionella slaktsäsongen för hägnad hjort har varit och är fortfarande senhöst – vårvinter. De
senaste åren har det påbörjats försök, där vissa hjortuppfödare i samarbete med större livsmedelskedjor
erbjuder färskt hjortkött året om.


Hjortviltet avlivas (bedövas) i hägnet genom ett skott i hjärnan och avblodas därefter omedelbart och
transporteras sedan ut ur hägnet för vidare hantering. Detta är den mest ”humana” slaktmetod som används
i Sverige. Djuren kring den skjutna hjorten reagerar oerhört lite på att en i flocken faller.


Aktuella studier i bl.a. Storbritannien visar att halterna stresshormon hos hjortvilt avlivat på ovan
beskrivet sätt är mycket låga. Hjortar slaktade på mer traditionellt sätt i en anläggning uppvisar avsevärt
högre halter stresshormon.


Eftersom stress i samband med avlivning påtagligt försämrar köttkvaliteten är metoden med avlivning
i hägn att föredra och den innebär inte några hygieniska nackdelar jämfört med avlivning i slakteri eller
motsvarande där djuret först måste infångas. Metoden är också överlägsen ur djurskyddssynpunkt.

 

  • Ovanstående text är hämtad från Svensk Hjortavels skrift "Hjortuppfödning i Sverige".
    Denna skrift finns att läsa och skriva ut på första sidan i denna meny  "Information om hjortuppfödning"